Hur kan jag använda användbarhets­tester i design­processen?

UX står för User Experience vilket på svenska blir användarupplevelse. Mitt jobb som UX-designer är alltså att designa bra upplevelser för användaren. Men hur vet jag hur användarna själva upplever det? Jag kan ju gissa, men helst av allt vill jag ju såklart veta. Mitt kanske bästa verktyg i designprocessen är därför att genomföra användbarhetstester.

Användbarhetstester är inte att ställa en rad frågor eller be användarna betygsätta sin upplevelse. För att verkligen testa ett gränssnitt mot en användare krävs det att jag observerar användaren i sitt användande. Det är i den mänskliga interaktionen, i det själva ögonblicket, som jag har möjlighet upptäcka problemområden och beteenden som leder till insikter. Dessa kan jag använda mig av i designprocessen för att kunna förbättra den övergripande användarupplevelsen.

När jag genomför användbarhetstester med verkliga användare dyker det ofta upp problem som personer som redan känner till webbplatsen inte själva kunnat identifiera.

Användbarhetstester är ett effektivt sätt att avgöra om dina besökare:

• Förstår hur webbplatsen fungerar och inte tappar bort sig eller blir förvirrade
• Kan utföra de viktigaste uppgifterna som de behöver kunna göra
• Stöter på användbarhetsproblem eller buggar
• Upplever att webbplatsen är effektiv och fungerar

Helst av allt vill jag egentligen börja testa tidigt, innan det ens finns ett utvecklat gränssnitt. Det går att göra med enkla skisser i Figma eller bara genom små papperslappar. Men oftast genomförs inte användbarhetstesterna förrän i ett senare stadie. Den design som jag från början tar fram baseras då på, ja vadå egentligen?

I första hand utför vi workshops med kunden där vi utifrån deras kunskap om sina målgrupper kan sätta upp hypoteser om användarna och deras behov. Ibland genomför jag faktiskt också direkta intervjuer med personer från kundens målgrupper och kan därmed inventera deras behov på ett mer tillförlitligt sätt.

När vi väl har en prototyp eller ett fungerande gränssnitt på plats är det dags att testa det mot användare. Det vill säga: vi testar användbarheten och användarupplevelsen. Men vad är det då vi ska testa? Jo, vi börjar såklart med webbplatsens effektmål som vi jobbat med från start. Vad är det webbplatsen ska göra? Dessa kopplar vi sedan till olika användningsmål. Vad har målgrupperna för behov, och vilka uppgifter vill användarna kunna utföra? Användningsmålen formulerar vi sedan scenarion och uppgifter kring. Och det är dessa vi testar. Jag ska strax berätta hur det går till i praktiken.

Men först: Effektmål 👉 Användningsmål 👉 Scenarion.

I verkligheten kan det se ut såhär

Bostadsbolaget Förvaltaren ville med sin webbplats bland annat förbättra upplevelsen av att vara deras kund och underlätta självhjälp och digitala ärenden.

Effektmål Underlätta självhjälp och digitala ärenden

Användningsmål Som hyresgäst vill jag enkelt kunna göra en felanmälan

Scenario Du har upptäckt en droppande kran och vill rapportera in det till Förvaltaren, hur går du tillväga?

Först ska jag hitta testpersoner bland kundens målgrupper. Här måste jag få tag i riktiga användare. Urvalet och genomförandet ska stämma med vilka användarna är och hur de använder webbplatsen. Vilken åldersgrupp tillhör de? Använder de webbplatsen på kontoret bakom en laptop eller på språng i mobilen?

Testerna genomförs sedan som digitala möten där jag ser och spelar in testpersonen och deras skärm. Jag ger testpersonen scenariot och en uppgift och ber den att gärna tänka högt medan uppgiften utförs. Efteråt kan jag ställa frågor eller be testpersonen förklara hur de tänkte eller vad de förväntade sig i olika interaktioner.

Insikterna från testerna sammanställer jag i en lista som beskriver problem i användbarheten med mina förslag på åtgärder. Ofta rör det sig om små designjusteringar som gör stor skillnad.

För mig som UX-designer är det nästan ren lycka.

👆 I exemplet från Diskrimineringsombudsmannen ovan utförde jag både tree testing och användbarhetstester för att ta fram en ny informationsstruktur och ett nytt navigationskoncept.

Ett antal respondenter fick i uppgift att hitta till en viss specifik information, klicka sig fram i en trädstruktur och markera var den tror den skulle hitta den informationen. Resultatet analyserades och utifrån det togs en prototyp fram med en förbättrad informationsstruktur och ett nytt sätt att navigera. Detta användbarhetstestades sedan.

👇 Resultatet blev en förenklad huvudnavigering med rubriker och knapplänkar till de mest relevanta undersidorna.

Om jag skulle vilja kvantifiera testerna ökar jag antalet tester och mäter om uppgiften utförs korrekt inom en viss tid. Genomför jag 10 sådana tester kan jag få fram en success rate. Denna kan jag sedan kombinera med data från andra tester och få fram en siffra för hela webbplatsen.

Själv föredrar jag kvalitativa tester där jag kan följa med i användarnas tankeprocess. Då räcker det nästan alltid med fem respondenter. Varför det? Tja, kanske för att människor är mer lika än olika varandra.

Studier genomförda av Nielsen Norman Group visar att fem är det optimala antalet testpersoner. Fler än det inte är värt att lägga tid och pengar på. För redan efter tre tester har jag lärt mig väldigt mycket, men sedan kommer jag lära mig mindre och mindre för varje test. Kurvan kan inte vara tydligare.

Källa: Nielsen Norman Group

Diagrammet ovan visar dig att noll tester ger noll insikter. Tyvärr är det ganska vanligt att webbplatsägare nöjer sig med detta. De tycker att de vet tillräckligt om deras målgrupper, vad de har för behov och hur de agerar. Också jag arbetar ju dagligen utifrån antaganden och hypoteser. Dessa går snabbt och blir till egna interna självklarheter.

Det är därför användbarhetstester är så oerhört effektiva. Jag älskar att se någon använda ett gränssnitt för första gången och de aha-upplevelser jag får av det. Och de insikterna jag når från bara tre till fem tester gör stor skillnad för många användare.

Med användbarhetstester går jag från att tro någonting till att veta någonting.

Som du säkert förstår nu är det inte heller så komplicerat. Börja med dina effektmål och fortsätt sen att bena ut hur dessa kan kopplas till användningsmål och scenarion som kan testas. Behöver du hjälp med att komma igång, ta kontakt med oss på Whitespace. Vi kan vara ett stöd i alla delar av processen.

Kan kvalitativ research hjälpa er komma vidare med er webbplats?

Hör av dig till mig, David Blomberg, om du vill snacka UX och hur användbarhetstester kan hjälpa er att förstå era användare.

Kontakta mig på 070 - 481 60 72, david.blomberg@whitespace.se, eller boka ett videomöte direkt i min kalender.