Hur mår tillgängligheten fem år efter DOS-lagen?

Med anledning av Global Accessibility Awareness Day den 16 maj tog jag fram statistik på hur mycket bättre tillgängligheten på offentliga aktörers webbplatser egentligen blivit. Utanför mitt dagjobb som webbanalytiker på Whitespace driver jag nämligen webbplatsen Webperf.se med tillhörande community vars främsta syfte är att testa hur offentlig sektors webbplatser står sig när det gäller tillgänglighet, webbprestanda, informationssäkerhet och användarnas personliga integritet.

DOS-lagen i korthet

Lagen om tillgänglighet till digital offentlig servicelagen, populärt kallad DOS-lagen, infördes en septemberdag för snart 5 år sedan. Den innebär att du som offentlig aktör har ansvaret för att se till att personer med funktionsnedsättning inte utestängs från de tjänster och den information du tillhandahåller i digitala kanaler.

Lagen gäller så klart alla som bedriver offentlig service, men inkluderar även andra organisationer som får finansiering från det offentliga. Till att börja med omfattades enbart nya webbplatser men från september 2020 gäller den även befintliga webbplatser, och från juni 2021 även appar.

Lagen ställer ett antal krav. Aktörerna ska:

• redogöra för sina webbplatsers och appars tillgänglighet
• ge sina användare möjligheten att ta sin klagan vidare med tillsynsmyndigheten DIGG
• se till att webbplatser och appar faktiskt är – eller blir – tillgängliga och följer en tillgänglighetsstandard.

Så hur har det gått de snart 5 åren sedan lagen instiftades?*

7 av 10 webbplatser som lyder under DOS-lagen har en tillgänglighetsredogörelse

Att ha en korrekt tillgänglighetsredogörelse är ett formaliakrav. Av de webbplatser vi tittat på har 74 % en sån här redogörelse, eller rättare sagt en redogörelse som går att hitta med viss ansträngning. Resten saknar tillgänglighets redogörelse, eller har möjligen gett den ett udda namn.

Av de som har en redogörelse har 80 % en länk man kan nå direkt från startsidan, ofta i sidfoten eller i menyn, vilket är bra!

Men det räcker inte att ha en redogörelse. Det finns också krav på vad den ska innehålla, bland annat måste vissa standardformuleringar finnas med.

Anser då organisationerna själva att de följer lagkraven? Tyvärr saknas de standardformuleringar som anger detta i många redogörelser, men av dem som utan omsvep skriver ut hur det ligger till är det 8 % som anser sig vara oförenliga och 56 % som anser sig vara delvis förenliga med kraven. Det finns också de som menar att de är helt förenliga. Detta beror förstås delvis på vilken metod man har för sin utvärdering och hur hängivet man undersöker tillgängligheten.

Organisationer har möjlighet att hävda “oskäligt betungande” som förklaring till avsteg från lagkraven, och det gör nästan hälften också. Många hoppas säkert att det är ett giltigt skäl man hävdar, men det är nog inget de kan räkna med tål en närmare granskning.

Med andra ord är det en majoritet som inte själva tycker att de följer lagen. Mer positivt är att en dryg tredjedel uppdaterat sin redogörelse senaste året.

Majoriteten webbplatser som lyder under DOS-lagen länkar till tillsynsmyndigheten DIGG

De flesta webbplatser har en korrekt länk till DIGG, Myndigheten för digital förvaltning, även om det finns en äldre länk som en del fortfarande använder sig av. Men en del har ingen länk alls, vilket man alltså måste enligt DOS-lagen.

4 av 10 webbplatser som lyder under DOS-lagen har inget tillgänglighetsfel på startsidan

Hos 43 % av webbplatserna, nära hälften, hittas inga tillgänglighetsfel på startsidan. Åtminstone inte om man kollar med automatiska metoder. Det är ganska bra!

Webbplatserna med tillgänglighetsfel har i genomsnitt 2,7 fel, och det enbart på startsidan. 40 unika sorters fel identifierades, varav de vanligaste synpunkterna var:

• Kontrasten mellan bakgrundsfärg och förgrundsfärg är inte tillräckligt stor (41 %).
• Vissa länkar har inte ett igenkännligt namn (39 %).
• Element med synliga textetiketter har inte matchande maskinläsbara etiketter (29 %).
• Rubrikelementen har inte ordnats i följd i fallande ordning (28 %).
• Alla bildelement har inte alt-attribut (18 %).

Allt det här är brister som är ganska enkla att hitta med gratisverktyg som många borde behärska. Det kan så klart vara så att många känner till de här felen, och att de är svårare att åtgärda än att upptäcka. Men å andra sidan har man ju haft några år på sig att införa någon sorts process för sitt tillgänglighetsarbete.

Den här delen kändes kanske lite dyster, men trenden för tillgänglighet är desto positivare!

Den genomsnittliga tillgängligheten har ökat markant på webbplatser som lyder under DOS-lagen

Hur bra är då dessa webbplatser ur ett bredare perspektiv? Ovanstående graf beskriver med betyg från 1 till 5 hur det är ställt med tillgängligheten på den genomsnittliga webbplatsen som lyder under DOS-lagen, sedan slutet av 2018. (Avvikelserna i kurvan beror på intrimning av testerna.)

Betyget 5,0 skulle i det här fallet betyda att ingen av webbplatserna har en enda tillgänglighetsbrist enligt Webperf-testerna. För fem år sedan var det vanligt med mängder av fel på de flesta av webbsidorna, medan det idag är ganska många som helt saknar de brister som dessa tester kollar efter.

För mig som utvärderat tillgänglighet i många år är magkänslan att mycket har blivit bättre, en uppfattning som glädjande bekräftas av att trenden så tydligt går i positiv riktning. Men för att få en komplett bild behöver man så klart även mixa in mer kvalitativa metoder. Mer om det kommer i en annan artikel av min kollega Eva-Maria Johansson!

PS.

Tillhör du en av de privata aktörer som från och med den 28 juni 2025 kommer att omfattas av det stora tillgänglighetsdirektivet som än så länge går under namnet lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet? Är du osäker på hur det står till med tillgängligheten på er webbplats? Du vet väl att Whitespace erbjuder tillgänglighetsanalys! Skicka ett mail till David Blomberg på david.blomberg@whitespace.se så berättar han mer om hur vi kan hjälpa till.

*Statistiken som redovisas i den här artikeln kommer från Webperfs tester av drygt 700 webbplatser som utan tvivel styrs av DOS-lagen – kommuner, regioner, statliga myndigheter, a-kassor och andra. Webperf-communityt har delvis byggt egna tester för att samla in data och betygsätta. För att göra automatiska WCAG-tester har jag använt Axe Core. För automatiska tester av tillgänglighetsredogörelser och tillgänglighet på Fel 404-sidor är det Webperf-communityts egna testmotor. Avslutande grafen inkluderar även Pa11y-betyg. Ingen koll av PDF-filer har gjorts.